Någonstans i Jörn

"Vithatten är en de mest mytomspunna platserna i Västerbotten när det gäller spökhistorier. Där har man sett svävande människor på grusvägen, ansikten skymta genom fönstret på de tomma byggnaderna och inne i en stuga ska en brasa ha tänts mitt i natten. Men den mest konkreta historien handlar om en kvinna och ett spädbarn.

Historien kommer av Karl Jonas Gustafsson och hans familj som flyttade till Vithatten och bodde där mellan 1873 till 1877.

Redan efter ett års boende inträffade det som ännu omtalas i bygden. Karl Jonas var under vintern och våren 1874 sysselsatt med skogsavverkning långt hemifrån, och han kunde inte besöka Vithatten så ofta.

När han en gång kom hem, fann han både sin hustru Sara Lovisa Andersdotter och ett nyfött barn döda. Hon hade i ensamhet och säkert stor förtvivlan fött barnet men inte klarat av det med livet i behåll. 

Historierna om vad som hänt går isär. Ibland sägs det att de frös ihjäl, att mannen på långt håll såg att något var på tok, eftersom bron var översnöad och ytterdörren blockerad av snö. Dock ser man enligt kyrkboken att hon avled den 12 juni.

Något dödsdatum för barnet finns inte, inte heller födelsedatum. I mammans kolumn för dödsorsak står bara ”barnsbörd”.

I andra beskrivningar sägs det att kvinnan och barnet led svältdöden. Men det sägs ändå att det var efter detta tragiska dödsfall som det började spöka på Vithatten.

Karl Jonas gifte snart om sig. Hans andra hustru var Greta Stina Olofsdotter-Eklund.

 

De sista boende på Vithatten flyttade därifrån 1935. Sedan dess är platsen öde förutom när äventyrssökande spökjägare hyr stugan."

 

 

Kommer leva ett bra tag på den obehagliga känslan som spred sig genom hela kroppen när vi, efter ett långt letande mitt i skogen hittade huset. Vi alla kände av det! Creeeepy....

 

    
 
    
 
    
 
   
 
   
 
    
 
   
 
   
 
    
 
    
 
    
 
 
    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0