Förkrossad

Mitt älskade hjärta. Vad ska jag säga. Du lämnar ett tomrum efter dig. Det känns ensamt i lägenheten nu. Din säng ligger fortfarande kvar bredvid min och tårarna slutar inte rinna. Jag saknar dig så mycket redan. Vet inte när vi kommer ses nästa gång men jag tänker på dig... Jag tror du sover nu, på en soffa kanske... eller i Karin och Eriks säng. Du brukar sova djupt den här tiden. Det är så tyst i sovrummet... Kommer sakna dina gulliga snarkningar. Kommer sakna ljudet av dina små tassar som vandrar i vardagsrummet. Kommer sakna att få pussa dig på nosen, att du inte är med på mina promenader, att inte få stryka din mjuka päls i soffan medan jag tittar på serier. Kommer sakna att inte få se dig på filten i hallen när jag kommer hem från jobbet och att få lyfta upp dig i min famn. Jag saknar dig så oerhört redan. Förkrossad. Vad ska jag säga. Jag vet att jag tagit rätt beslut. I slutändan blir det bra.... för oss båda. 💔❤️



Vi tar vara på tiden ❤️


Ireland!

Vilken fantastisk vecka vi haft. Bilderna talar för sig själva ♥
 
    
    '
 
    
    
    
    
    
 
    
      
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
    
 
    
 
    
    
    
 
    
 
    
 
    
 
    
    
 
    
    
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
    
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
    
 
    
 
    
 
     
    
    
    
 
    
    
 
    
 
    
 
    
 
    
    
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
 
    
    
    
    
    
    
    
    
    
    
 
    
 
    
 
    
    
 
    
    
 
    
    

Någonstans i Jörn

"Vithatten är en de mest mytomspunna platserna i Västerbotten när det gäller spökhistorier. Där har man sett svävande människor på grusvägen, ansikten skymta genom fönstret på de tomma byggnaderna och inne i en stuga ska en brasa ha tänts mitt i natten. Men den mest konkreta historien handlar om en kvinna och ett spädbarn.

Historien kommer av Karl Jonas Gustafsson och hans familj som flyttade till Vithatten och bodde där mellan 1873 till 1877.

Redan efter ett års boende inträffade det som ännu omtalas i bygden. Karl Jonas var under vintern och våren 1874 sysselsatt med skogsavverkning långt hemifrån, och han kunde inte besöka Vithatten så ofta.

När han en gång kom hem, fann han både sin hustru Sara Lovisa Andersdotter och ett nyfött barn döda. Hon hade i ensamhet och säkert stor förtvivlan fött barnet men inte klarat av det med livet i behåll. 

Historierna om vad som hänt går isär. Ibland sägs det att de frös ihjäl, att mannen på långt håll såg att något var på tok, eftersom bron var översnöad och ytterdörren blockerad av snö. Dock ser man enligt kyrkboken att hon avled den 12 juni.

Något dödsdatum för barnet finns inte, inte heller födelsedatum. I mammans kolumn för dödsorsak står bara ”barnsbörd”.

I andra beskrivningar sägs det att kvinnan och barnet led svältdöden. Men det sägs ändå att det var efter detta tragiska dödsfall som det började spöka på Vithatten.

Karl Jonas gifte snart om sig. Hans andra hustru var Greta Stina Olofsdotter-Eklund.

 

De sista boende på Vithatten flyttade därifrån 1935. Sedan dess är platsen öde förutom när äventyrssökande spökjägare hyr stugan."

 

 

Kommer leva ett bra tag på den obehagliga känslan som spred sig genom hela kroppen när vi, efter ett långt letande mitt i skogen hittade huset. Vi alla kände av det! Creeeepy....

 

    
 
    
 
    
 
   
 
   
 
    
 
   
 
   
 
    
 
    
 
    
 
 
    

Pojkvän ville äta middag i Lule så tjah.. Varför inte.. Tar det väldigt lugnt i helgen och vilar upp mig så min förkylning förhoppningsvis hinner lägga sig lite innan resan på måndag. Gick en kort sväng på kyrkmarknaden med Erica och köpte lite bröd och karra... Kanse en ny väska råkade köpas med. Kanske är den jättefin. Kanske det var värt slanten. 
Efter jag och V varit och käkat gick vi och köpte glass och vandrade till det perfekta "här ska man chilla och äta glass-stället" innan vi åkte hem ♠
 
 
    
                                        
 
    
 
   
 
   
                         Så kär i den där karln. Skön känsla. 

RSS 2.0